Obstinat eller bara lat

Sitter helt allena på Södertörns bibliotek, alla studenter har flytt, de kanske sommarjobbar eller så har de nog dragit hem till sina ursprungsorter eller så är det bara någon helt annanstans än på deras skolas bibliotek. Det är skönt att vara här själv. Jag klättrar över skrivbord och upp på etage när jag ska gå på toa, för ingen annan ser mig. Jag känner mig enormt duktig som är här och är flitig. Jag går omkring på mina strumpor och det känns lyxigt att ha ett bibliotek helt själv. Ännu bättre är det eftersom det är tråkväder.

Snart flyttar jag och Malte till Björkhagen vi kommer ha balkong samt Nackareservatet in på knuten. Sen 1 september får vi lägenheten i midsommarkransen. Där kan vi bo ända till 2010 om vi vill. Det känns spännande och lite läskigt. Inte så konstigt när jag tänker efter, jag är visserligen 27, men sedan jag var 16 har jag varit tillsammans med folk i tio år. Två långa förhållanden. Lätt uträknat kan man alltså med sanning påstå att singel är inte något jag varit speciellt länge. Det är väll dags nu då. Jag lever mitt liv tvärtom, när ni stadgar er bryter jag mig loss.